-

åh jag är så himla glad. jag ville bara göra något galet i helgen, åka bort från mina tonårsproblem. tänkte mig typ inom pendeltågslinjen, meeen jenny var på att åka ner till min far i göteborg och nu är jag så himla glad! jag har varit lite crazy bitch de senaste veckorna (typ börjat gråta av ilska när jag missat bussen, och liknande) så det ska bli så himla skönt att ta en paus från snön och stressen och fjortisdrickandet och framförallt DRAMAN. Jenny, du är guld värd<333

(vet att jag har sagt till några andra, paulina, farida och malin, att vi ska åka till göteborg, så om ni läser det här och blir avundsjuka och sura, så är det här bara en impulsgrej, jag åker med er på jullovet om ni fortfarande vill<333)

Tog en fika med Malin på café solo. Jag drack latte och hon drack cola, och på något sätt kändes det bra att vara i Solna för en gång skull. Eller alltså, när jag insåg att jag inte hade varit där på två månader njöt jag i hela kroppen av att inte vara en solnabo och därför kändes det bra att vara där. För en gångs skull, som sagt.
Sedan satte sig jag och Malin i garaget och lyssnade på musik och pratade. Gamla minnen. Åh, vad jag älskar dig(A).

Efter solna drog jag och Rebecca till Tyresö, hem till Malin. DET VAR LANDET. Drack lite vin och pratade om livets stora frågor, eller tonårsproblem kanske de kallas.. hehhe. Påvägen hem var jag så kissnödig så jag sprang genom vasastan. Hade musik på hög volym. det var halt, och jag hade klackskor. Det var sånt där ögonblick, när man får känslan att ens liv är en film. Om mitt liv var en film skulle den heta "Linnea, när kommer du tillbaka?" för den vackra låtens skull.

Fast jag har inte tid med det här. Ska springa till västermalmsgallerian och köpa mössa, vantar och ett anteckningsblock. Jag förbereder att fylla sjutton och bli mognare, så köper att anteckningsblock där jag ska skriva upp hur mycket pengar jag gör av med varje dag, vad jag ska göra, och vad jag har fått gjort, samt tre bra saker som hänt under dagen. Sen skyndar Musse mig in till stan, kyssar på ljumsken<3

tittar på ett program på mtv som heter exiled. det handlar om en bortskämd flicka som blir skickad till peru för att bli självständig. hon gråter hela tiden för att det är smutsigt och sånt. jag skulle vilja bli självständigare. jag hatar att jag inte tjänar några egna pengar utan låter mina föräldrar betala min "vardagslyx".
jenny säger att vi ska åka till norge efter studenten och rensa fisk.
det ser jag fram emot. jag fyller sjutton om två veckor, det har jag inte lust med. i vissa områden är jag den omognaste människan jag känner. inte okej att vara omogen som sjuttonåring, nej.

well det är lördagskväll. ska fika lite med Malin i solna, sedan blir det nog tyresö. ska ta det hyffsat lugnt ikväll. puss

Dagen har varit rolig, började med att Ellen hoppade på i roslags näsby och gav mig en bra start på dagen<3. Sedan gick jag runt och skickade gossip sms om TEG till alla med comviq i skolan :D. Alla blev kanske inte så glada på mig, haha. Men you know you love me. Sedan satt jag och Matilda och drev med massa på msn under ljudtekniken. Efter skolan åkte jag in till stan med Paulina och köpte skor, mössa, sockor och läppstift till henne och tog en kaffe på sandys. Sen kom lilla Musse och jag skrattade igenom hela tiden vi umgicks. När jag kom hem blev det bara ännu roligare, vågar dock inte skriva här, alldeles för privat. Men får väl se om Gossip girl får tag på det så vet hela TEG imorgon :). Puss

nehe

jag är sämst på att göra krokben. fredrik är bäst - han tänkte dock inte på att jag höll i hans arm och jag var SÅÅÅ nära på att dra ner honom på marken också. vi fick inte lite uppmärksamhet när jag låg och sprattlade med benen upp i luften på vasagatan, men wtf, ibland får man väl vara attentionwhore? haha rawr. imorgon är det redan helg - FETT KUL. Är på lite bättre humör en förra inlägget, om det märks ;D. PUSS

asså sorry, put the blame on me för - jag ger upp snart. börjar inse att det inte kommer att gå över av sig själv (som jag hoppats på), och inte genom att prata om det heller. kanske är dags att uppskatta det jag har, istället för att vara ledsen över det jag förlorar? jag har redan skjutit upp att tänka på det eftersom det har gjort så ont att tänka på, men accepterar jag att det är över kanske det inte gör lika ont. nej jag ska sluta leka djup och svår. hejdå.

"för tillfället är allt bra (och bara därför kommer nog allt gå åt helvete när som helst) men jag njuter så länge det varar.<333" .... skrev jag för en vecka sen och två dagar. vad otroligt att allt faktiskt "gick åt helvete" efter det. men nu är allt bra igen :). förutom att jag är sjuk. ja, men nu känns det så igen, att allt är så bra att "det kommer gå åt helvete när som helst". haha. jag är sämst. men puss på att jag har det bra, just nu ;d<333

utanför fönstret är det alldeles svart. vill bara åka in till stan och dricka en xl latte på sandys med musse och snacka skit. men är så himla förkyld. det bara suger. men.

förlåt, men jag är sjukt tpl. trött på att det är så kallt i stockholm, trött på att inte veta vart jag har mina vänner, trött på att jag gör en stor grej av problem som "är så små att de knappt räknas som problem, men gör lika ont för det". trött på hur livet i stockholm är, just för tillfället.

t"Om man tycker att Stockholm är vackrast i blöt snö och kvällmörker är Stockholm vackrast i blöt snö och kvällsmörker.
Man går en sådan kväll Götgatan söderut och grips av ett plöttsligt vemod. Man börjar längta. Man börjar längta till sin egen stad, den stad man går i, som man är uppvuxen i. Det har ingenting med Götgatan att göra, det är likadant om man går St. Eriksgatan mot Fridhemsplan.
Denna längtan till sin egen stad är inte nån längtan tillbaka till ungdomens eller barndomens Stockholm. Längtan är av ett skapande slag, det är någonting man vill åt. Det är någonting man vill säga. Just om Stockholm. Om livet i allmänhet. Om sig själv.
En enda mening om vad det verkligen gäller. Staden har ju lovat allt. Den lovar allt. Man skulle omedelbart bränna fingrarna om man inte kände till samtliga regler.
Det måste finnas en anledning till att man är ute och går i snöglopp och mörker.
Stålar, borsten, brudar.
Det är kanske så enkelt.
Man är ute och går och tänker på någon man älskar som man samtidigt sörjer. Det är ett mycket påhittat vemod.
Men detta vemod gör stockholmaren till den han är. En inflyttad person kan inte förstå detta vemod, hon är mycket mer företagsam och provocerande. Hon utnyttjar, med större eller mindre lycka, de möjligheter hon inbillar sig finns i staden.
Men hon blir aldrig suverän.
Hon vägrar att inse att det inte finns någonting att delta i. Hon kommer därför att bli högljudd i sina rörelser och i ansiktet ser hon så småningom ut som en portgång. Henne kommer turister och skolklasser lägga märke till. Och hon blir det ansikte storstaden visar utåt."

så nu har man upptäckt rivieran också. nice fastnade i mitt hjärta. kom hem och bytte om, sedan tog jag en promenad in till odenplan och fyfan vad jag njöööt av att vara hemma i stockholm. träffade patrik, rebecca & musse, och jag älskar dem för de får mig att älska min vardag. kom hem vid niotiden och har pratat med min lilla melissa. känns bra att vara hemma, och känns bra att gå till skolan imorgon. nu är det puss på livet igen. för tillfället är allt bra (och bara därför kommer nog allt gå åt helvete när som helst) men jag njuter så länge det varar.<333