-
har bråkat hela kvällen med mami shoulo och hon säger att hon vill flytta (är ju inte första gången jag hör det, men nu verkade hon hyffsat seriös) jag vet inte om jag vill det, vore skönt att slippa pappa, men.. asså.. fan. jag tycker inte om det här. jag tycker inte om att hon säger att vi ska flytta när jag så gärna vill flytta. jag hatar att bo här men jag är ändå van att ha nära till stan och att bo så pass stort att jag slipper märka om någon är hemma eller inte.
jag måste klippa och färga håret. först måste jag sova. jag orkar inte åka till landet i helgen, jag orkar inte vara social och glad. jävla värld. jävla allt. fan, men puss.
-
jag känner typ ingenting just nu. helt tom i huvudet. jag fuckade min diet idag.
det känns stört, jag brukar alltid ha jättemycket att säga och jättemycket att skriva men nu ba.. puss. är inte alls på att gå till skolan imorgon. eller jag tycker det är mysigt att åka till skolan (även om vägen suger!) så känns det bra att jag inte behöver åka genom solna/se något av solna/vistas i solna. solna är ett jävla skitställe. okej nån gång då och då, men gå i skola i solna suger.
fan, känns helt stört, jag är varken glad eller ledsen, bara opepp, på allting. egentligen vill jag bara stanna hemma resten av livet. eller åka till stan och handla massa grejer och så med någon mysig person. jag vill ha rutin, jag vill gå upp i tid och gå och lägga mig i tid, men.. äh vafan. det känns som att skolan kommer att fucka, att det kommer att bli lika svårt som alltid tidigare, att hålla betygen uppe och hålla det sociala livet uppe. som det alltid har varit. kanske känns bättre imorgon då farida och alla kommer att vara i närheten? hoppas det. hoppas det inte blir som jag tror. hoppas det blir enkelt. önskar att jag kunde haft lite bättre inställning, varit lite positivare. men jag är ingen positiv person, asså, inget blir ändå som man tänkt sig.
asså jag är glad, jag är glad över att jag fick vara med om det där. låter som om jag är fett ledsen när jag skriver det, men jag är ju fan glad över att jag fick vara med. tio år. det är mycket. men jag måste sova. ska upp tidigt imorgon, så puss.
det känns stört, jag brukar alltid ha jättemycket att säga och jättemycket att skriva men nu ba.. puss. är inte alls på att gå till skolan imorgon. eller jag tycker det är mysigt att åka till skolan (även om vägen suger!) så känns det bra att jag inte behöver åka genom solna/se något av solna/vistas i solna. solna är ett jävla skitställe. okej nån gång då och då, men gå i skola i solna suger.
fan, känns helt stört, jag är varken glad eller ledsen, bara opepp, på allting. egentligen vill jag bara stanna hemma resten av livet. eller åka till stan och handla massa grejer och så med någon mysig person. jag vill ha rutin, jag vill gå upp i tid och gå och lägga mig i tid, men.. äh vafan. det känns som att skolan kommer att fucka, att det kommer att bli lika svårt som alltid tidigare, att hålla betygen uppe och hålla det sociala livet uppe. som det alltid har varit. kanske känns bättre imorgon då farida och alla kommer att vara i närheten? hoppas det. hoppas det inte blir som jag tror. hoppas det blir enkelt. önskar att jag kunde haft lite bättre inställning, varit lite positivare. men jag är ingen positiv person, asså, inget blir ändå som man tänkt sig.
asså jag är glad, jag är glad över att jag fick vara med om det där. låter som om jag är fett ledsen när jag skriver det, men jag är ju fan glad över att jag fick vara med. tio år. det är mycket. men jag måste sova. ska upp tidigt imorgon, så puss.
livet ja
jag minns när lycka var att hitta en hel cigarett. och det värsta som kunde hända var att paulina var sjuk så att jag var tvungen att gå ensam till skolan.
nu jävlar
mamma ska hjälpa mig att gå ner i vikt. jag ska fan bli smal igen.
-
jag vet inte vad och till vem jag ska berätta saker, så resultatet blir typ min blogg. skriver allderles för mycket skit här.
kurt smells like teen spirit
jag lyssnar på nirvana, jag älskar nirvana. är bara förbannad över att hela with the lights out är i windows media player-format så att jag inte kan lägga in dem i mobilen. får nöja mig med att lyssna på dem på datorn. minns gamla tider. jag blir lite nostalgisk. men jag vill inte tillbaka, jag har det bättre nu, kanske inte just för tillfället, men i allmänhet. ser bättre ut, har fler vänner, har roligare, har mer att göra.
på den tiden hängde vi bara i solna (jag som inte ens bor i solna!) nån gång då och då åkte vi till hötorget, och det var typ årets största händelse. vi åkte till hötorget för att kolla på kurt cobain och nirvana tröjor på punkt shop. jo, vi hade roligt då också. men det var skillnad. vi rökte inte, vi drack inte, vi knarkade inte. vi kollade på nirvana videos och läste/berättade historier om nirvana istället och betedde oss som om vi rökte, drack och knarkade. vi var så unga. unga och dumma.
jag pratar/skriver ganska mycket om den perioden tror jag. eller det kanske jag inte gör. egentligen är det ju inte så jävla intressant, våran foo fighters och courtney love-period är typ mycket intressantare. (för då började vi röka, dricka och vara kriminella) fast att vi började med sånt berodde kanske inte på musiken utan annat. umgänget och att vi trodde att vi var stora och coola. för finns det något coolare än två blonderade brudar med stringen upp till armhålan som står och röker utanför rektorsexpriditionen? (eller vad det heter, jag kommer fan inte ihåg)
det var också tider. jag har upplevt mycket i mitt liv ("livserfaren, ungefär lika erfaren som en pingisboll som man just tagit upp ur paketet") äh, fan vad jag snackar skit. fan. haha. jag äger. (nej, jag suger. bangar du? JAA) heh.
malin svarar inte på telefon. det går fram några signaler och sen blir det iq-svar. fan, det känns som att hon sitter och gråter och är så ledsen att hon inte kan svara.. det är självklart att hon är ledsen, men ändå, tanken gör ont. jag önskar att jag kunde göra något, lixom, men jag är otroligt jävla hjälplös. jag hatar att hon har det så himla jobbigt.
på den tiden hängde vi bara i solna (jag som inte ens bor i solna!) nån gång då och då åkte vi till hötorget, och det var typ årets största händelse. vi åkte till hötorget för att kolla på kurt cobain och nirvana tröjor på punkt shop. jo, vi hade roligt då också. men det var skillnad. vi rökte inte, vi drack inte, vi knarkade inte. vi kollade på nirvana videos och läste/berättade historier om nirvana istället och betedde oss som om vi rökte, drack och knarkade. vi var så unga. unga och dumma.
jag pratar/skriver ganska mycket om den perioden tror jag. eller det kanske jag inte gör. egentligen är det ju inte så jävla intressant, våran foo fighters och courtney love-period är typ mycket intressantare. (för då började vi röka, dricka och vara kriminella) fast att vi började med sånt berodde kanske inte på musiken utan annat. umgänget och att vi trodde att vi var stora och coola. för finns det något coolare än två blonderade brudar med stringen upp till armhålan som står och röker utanför rektorsexpriditionen? (eller vad det heter, jag kommer fan inte ihåg)
det var också tider. jag har upplevt mycket i mitt liv ("livserfaren, ungefär lika erfaren som en pingisboll som man just tagit upp ur paketet") äh, fan vad jag snackar skit. fan. haha. jag äger. (nej, jag suger. bangar du? JAA) heh.
malin svarar inte på telefon. det går fram några signaler och sen blir det iq-svar. fan, det känns som att hon sitter och gråter och är så ledsen att hon inte kan svara.. det är självklart att hon är ledsen, men ändå, tanken gör ont. jag önskar att jag kunde göra något, lixom, men jag är otroligt jävla hjälplös. jag hatar att hon har det så himla jobbigt.
-
jag orkar inte jag klarar inte av det här, jag klarar inte av att fatta och acceptera, jag har inte gjort det och vet inte när jag kommer att göra det. ibland slår det mig, och jag vänder bort ansiktet och torkar tårarna och förbannar världen. det kan inte vara sant. det kan inte vara sant. så jävla grym kan inte den här världen vara.
men jag har som sagt inte förstått det än. när folk frågar hur jag mår säger jag att det är bra. de skulle bara veta hur jävla hårt livet är, vilken jävla otur vissa har. nu menar jag inte mig, men mina nära har det förbannat svårt. och det gör jävligt ont i mig för deras skull. trots att jag också är inblandad, trots att jag också kommer att må jävligt dåligt, jag kommer inte att må lika jävla dåligt som dem.
och jag drar till paris imorgon och kommer inte ha en aning om vad som händer här i stockholm. typ det värsta som kan tänkas hända kan hända utan att jag vet om det. så kommer jag hem till ett helvete.
orka det här. "du behöver komik och romantik" det här borde inte hända. inget av det här borde hända.
det hjälper inte att jag inte börjat packa än. och att oskar inte svarar på msn så jag måste stanna tills han svarar. jag måste röka, mamma kommer att bli asförbannad men vad ska jag göra.. det här suger lixom, jag måste lugna mig. cigaretter får faktiskt kroppen att utsöndra någon sorts lycko-blablabla, som jag inte kommer ihåg vad den hette. (läste det i en sluta röka-brochyr mamma gav mig) fan. jag måste packa. puss.
men jag har som sagt inte förstått det än. när folk frågar hur jag mår säger jag att det är bra. de skulle bara veta hur jävla hårt livet är, vilken jävla otur vissa har. nu menar jag inte mig, men mina nära har det förbannat svårt. och det gör jävligt ont i mig för deras skull. trots att jag också är inblandad, trots att jag också kommer att må jävligt dåligt, jag kommer inte att må lika jävla dåligt som dem.
och jag drar till paris imorgon och kommer inte ha en aning om vad som händer här i stockholm. typ det värsta som kan tänkas hända kan hända utan att jag vet om det. så kommer jag hem till ett helvete.
orka det här. "du behöver komik och romantik" det här borde inte hända. inget av det här borde hända.
det hjälper inte att jag inte börjat packa än. och att oskar inte svarar på msn så jag måste stanna tills han svarar. jag måste röka, mamma kommer att bli asförbannad men vad ska jag göra.. det här suger lixom, jag måste lugna mig. cigaretter får faktiskt kroppen att utsöndra någon sorts lycko-blablabla, som jag inte kommer ihåg vad den hette. (läste det i en sluta röka-brochyr mamma gav mig) fan. jag måste packa. puss.
