-

det är fint väder ute, jag blir så himla lycklig av det. varför har folk vårdepprissioner? det är ju underbart. när allt var så jävligt och fullt med i-landsproblem kom paulina, patti smith och solen och räddade mig.

när vi var stressade och olyckliga brukade vi gå upp på hagakullen, jag och paulina. vi kallade det hollywood hills, och där uppefrån såg man ut över hela världen, nästan till californinen. och där uppe kändes det som att allt annat försvann. som att ta en paus från problemen. vi visste att när vi kom ner igen skulle ångesten inför skolarbeten och liknande komma tillbaka. vad hade vi för problem egentligen? jag minns inte ens, minns bara att vi hade det jobbigt. det var bara du och jag paulina, och våran sämre version av hollywood hills.
vi lyssnade på hole, typ doll parts, violet och celebrity skin. och vi bakade muffins. och tiggde cigg. och latte + paj för 10 kr på mc donalds på lunchrasterna. och jävlar vad jag saknar det där.

"förut brukade jag svara i telefon som 'hej, du har kommit till alice, lämna ett meddelande efter tonen..' men då brukade folk lägga på, så jag slutade med det.."

alice frågade mig vad jag skulle sakna om jag dog. fick mig att tänka. tänka på att jag skulle sakna i princip allt, och att jag trivs med det jag gör och de jag umgås med. jag sa att jag skulle sakna alla vardagliga saker, alla minnen. henne. (åh vad stolt jag blir om hon kommer in på polishögskolan!) hon berättade att hon vill göra lumpen också. och efter vad jag har hört om lumpen kan jag inte fatta att hon tror det är roligt.
jag lyssnar på min man, chris cornell.
jag vet inte vad jag ska skriva här. det händer alldeles för mycket i mitt liv just nu, men allt är fett jävla privat, jag vågar inte skriva upp saker här. jag har börjat skriva en dagbok för hand. skriver allt som händer och som jag tänker. mamma frågar mig ibland om hon får läsa min dagbok, hon hade läst det på nån hemsida att föräldrar får göra det ibland, men hon vågar inte läsa min dagbok utan att fråga först. hon frågar mig om jag kommer i kontakt med knark också, ganska ofta. jag säger att det inte förekommer i mina umgängeskretsar. hon tror mig. mamma <3

känslan, att man glömmer allt som betytt någonting och fokuserar endast på en sak
i just don't know what to do with myself
jag vill fortfarande ha det skrivet på en tröja

http://youtube.com/watch?v=vflURLlmCWM
jag är fan beroende av den låten. pet salad är bäst.

jag kom nyss hem. men ska ner till solna centrum och möta alice nu. puss

finns inga ord.
no one loves you like i love you

jag nämner inga namn
men min största förälskelse någonsin <3
jag saknar att vara hemligt kär i honom.

så mkt minnen. så mycket detaljer, och så mycket som han sa som jag sög in och fortfarande minns. jag minns iaf när jag tänker på det, som jag inte borde göra. när jag tänker på att vi började bråka (SÅ JÄVLA ONÖDIGT) blir jag förtvivlad. det var så jävla över, fastän jag inte fått nog. och jag är fortfarande svag, fastän det var flera månader sen. om han bad mig komma över nu skulle jag fortfarande åka hem till honom utan tvekan, så fort som möjligt. först skulle jag ringa erika och gråta av lycka då, men sen skulle jag åka. okej, inte för att han kommer bjuda hem mig haha, eller att vi ens kommer ta upp kontakten igen. skulle bara ge exempel för att visa hur seriös jag är med min förälskelse i den där mannen.
jag måste sova nu. puss