gold dust woman

önskar att jag inte var så instängd när jag träffar folk som jag själv dömer är för normala/stabila för mig. och önskar att jag inte trodde att folk dömde mig för allt jag säger och har på mig. jag tror jag har skadat någonting, slagit eller druckit bort för mycket hjärnceller. eller liknande. jag tror att jag själv är en dömande person. och det är som att jag hör mig själv så fort jag säger nåt, och tänker hur jag skulle himlat med ögonen om jag hörde en tjej som mig säga samma sak. och så skäms jag, och kanske himlar lite med ögonen åt mig själv. så tror typ cissi och anna att jag kollar snett på dem. kanske är självkänslan förresten. whatever. jag är glad idag. har umgåtts med paulina och köpt fina skor och kollat på saker jag inte har råd med men ska fixa pengar till. fortsätter att vara oaktiv.

ps. jag anser mig själv vara en stabil människa. ta inte det ifrån mig?

you know you love me

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0