-

jag försöker så jävla mkt.
men jag tänker tillbaka på barndomen, tänker på sommaren och picnic med melissa en meter från huset. simpan. varför kan inte allt vara som då? varför kan inte jag fortsätta ha såna små bekymmer som att råka sova för länge och missa sommarmorgon. och rädslor som att inte våga hoppa från trampolinen i bajviken. det bränner och gör ont i hela mig. jag önskar att det var så nu också. jag blir nästan gråtfärdig, haha.

vad har hänt ?
vi är inte samma personer längre.
och jag allvarligt talat saknar de tiderna som fan.
jag har vart så jävla deppig på sistonde. bröt ihop flera gånger förra veckan. jag vet inte vad det är. jag orkar inte veta. allt känns som ett krig, och allt går ut på att komma bort från verkligheten. jag är inte lika seriös som jag låter. haha. men jag får så dåligt samvete. alla som bryr sig om mig, och är snälla mot mig. varför gör jag sånt här?

jag lyssnar bara på massa deppmusik också. och lite bob marley. orkar inte annat.
jag borde förövrigt gått och lagt mig för två timmar sen. det suger. jag hatar folk som inte ringer tillbaka när de säger att de ska göra det. peace :*