opopularitet

en sak som är bra är i alla fall att jag inte är lika beroende av en mobil längre, jag menar, jag har inte haft nån sedan jag var i göteborg.. vet inte om mammas gamla samsung räknades, och den nokian utan färg eller t9 som jag har nu räknas knappast. dock ska jag få en ny sony ericsson W890 om några dagar, får se om jag blir lika beroende av den som jag har varit med mina tidigare mobiler. fast nu är det ingen som ringer mig, och knappt någon som smsar. idag när jag satt och tvingade mig själv att umgås med min pappa och min bror, vi åt varma mackor, det var äckligt.. men men, jag fick i alla fall ett samtal, jag blev överlycklig. någon söker mig! tänkte jag, och sprang bort till vardagsrummet för att höra vem det var.. och tror ni inte det var en felrigning? jooo.. jag blev jättebesviken, trodde jag skulle få mitt första samtal sen patrik ringde och väckte mig förra veckan, men neej. jag satte mig ner igen och började förklara min förtvivelse för min pappa och min bror, och tror ni inte dom ignorerar mig?! jag tål inte folk som ignorerar mig, och de flesta i min närvaro vet om det och ignorerar mig alltså inte. jag blev så arg att jag vägrade äta mer.
eller okej, jag överdriver lite, melissa ringde till min hemtelefon igår och uppdaterade mig om allt som hänt i hennes liv.. vad hade jag att säga om vad som händer i mitt? ingenting.. hon börjar gymnasiet idag, samma med erika. jag har lust att köpa en vodka och sätta mig i tanto. fast det ska jag inte, ska träna body pump idag. åh vad härligt! nej men.. ska platta håret + sminka mig + välja kläder nu. puss puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0